Annalkande sommar

Krasande kritvitt smågrus under däcken. Stigen lång och rak,
kantad av tuktade pilar och fält av ludna ax som böljar i vinden.
Högt över det rödgröna havet
en ryttlande glada.

Jag, ensam, alltid ensam — om det mjuka knastret,
om gladan, om spädgröna pilar; ensam om dansen
av rödgröna vågor i vinden.